När december närmar sig börjar många längta. Det kryper i benen och hemma står skidor eller snowboards redo för de första svängarna. Ska det aldrig börja snöa? Öppnar inte Yxbacken snart? Visst kan det vara jobbigt att vänta men den snö som faller i våra trakter räcker sällan till en hel skidbacke. Alltså behövs konstgjord snö för att vi ska kunna öppna Yxbacken. Men hur går det till att tillverka snö? Och varför börjar vi inte spruta snö i början av december? Dessa och andra frågor får du svar på om du läser vidare.

Att göra snö – Så funkar det

För att tillverka snö behövs luft, vatten, kyla och en snökanon. Luften används för att med högt tryck skjuta ut vattnet genom snökanonens munstycke. Vattnet lämnar kanonen i form av små vattendroppar. Är det tillräckligt kallt ute fryser dropparna och blir till konstgjord snö innan de landar på marken.

I Yxbacken finns 25 snökanoner som kan placeras på olika platser i backen. För att luften och vattnet ska nå kanonerna finns det 3,2 km rör runt om i backen. Dessutom kopplar vi ihop över en halv kilometer slang innan vi kan komma igång med snösprutningen. När allt är på plats och alla kanonerna är igång pumpar vi ut c:a 3000 liter vatten/minut. Det är ungefär lika mycket som tio fulla badkar i minuten.
 
Mest och bäst snö kan vi tillverka när det är 10 minusgrader eller kallare i luften, men det går att spruta snö så fort det är någon minusgrad. Fast innan vi börjar med det hårda arbetet vill vi vara säkra på att snön inte smälter bort. Därför börjar vi inte spruta snö förrän väderprognoserna visar på att det kommer en längre period av kyla.

Vid riktigt bra väderförhållanden kan vi tillverka 6 m³ snö i minuten. Om kylan håller i sig, och det är 5 minusgrader eller kallare, tar det ungefär en vecka att skapa den snö som behövs för att täcka backarna med ett halvmeters snötäcke. Men innan vi kan öppna backen måste snön spridas och jämnas ut. Det brukar ta omkring två dygn med vår pistmaskin.

Natursnö eller kanonsnö – är det någon skillnad?

Visst finns det skillnader mellan den snö som faller som nederbörd och den snö vi tillverkar med våra kanoner. Naturlig snö är, för det mesta, mycket lättare, torrare och luftigare än kanonsnö. Å andra sidan är kanonsnön mycket slitstarkare eftersom den består av tätare, rundare och mer kompakta korn. Det beror på att den innehåller mer vatten och dessutom inte hinner kristalliseras lika länge som vanlig snö. Från att vattendropparna lämnar kanonens munstycke har de ju bara några få sekunder på sig att frysa och bli till snö, innan de landar på marken. Om det faller natursnö ovanpå konstsnön blir vi jätteglada. Då får vi inte bara ett tjockare snötäcke utan även ett mjukt åkskikt med en hållbar kärna. 

Snön måste läggas rätt och plattas till

Alla som åkt i en slalombacke vet att man ofta får de bästa åken precis när liftarna öppnat. När temperaturen sedan stiger, och alltfler sladdar nedför pisten, förvandlas underlaget så småningom från randigt salsgolv till isig puckelpist. Att återställa backen igen är ett jättejobb och som tur är har vi en smidig pistmaskin till vår hjälp. Med den kan en enda person flytta tillbaka all uppsladdad snö och platta till den igen så att backen blir slät och fin. Att ”pista” backen tar en stund så det gör vi när backen stängt för dagen. Då hinner det nypistade snölagret frysa till och bli så hållbart som möjligt igen innan backen öppnar dagen därpå.